amanda

när någon vet mer om dig än vad du själv gör.

igår var jag och gjorde lite sista-minuten-shopping med min kära vän och reskamrat M. jag går för en stund i egna tankar om allt och inget och plötsligt frågar M

-Vad är de?

jag svarar oförstående

-Vadå?

-Nej du andades som du gör när du tänker. va det något speciellt?

Vi har kanske träffats 5 gånger sedan vi kom hem från asienresan men känner varandras egenheter som det var igår.. blev full i skratt när han sa det och med ens var alla mina existeciella problem ur världen och vi hade en synnerligen trevlig shoppingrunda =)

Ibland känner jag mig som en dålig reklamfilm. För typ tvättmedel. När reklamen går på tv ser man ett stort ljust hus, en lycklig familj och i förgrunden en vacker, tillitsfull och kärleksfull kvinna som inte kan tänka sig något roligare än att tvätta åt familjen. Men när man väl kommer hem med det nya tvättmedlet blir det inte ett dugg roligare att tvätta och livet blir inte automatiskt ljust och lätt heller som det framställdes i annonsen. En besvikelse.

Utåt sätt på krogen och på fester tar man fram det tunga artilleriet, ler stort, skrattar där det förväntas av en och frågar frågor som får personen att känna sig väl till mods. Inte alltid för att man är intresserad utan mer för att det förväntas av en och jag vet att jag kan. Ibland kännas det som jag kan spelets regler utantill, så bra att inget känns äkta längre… falsk marknadsföring. 

Men när man väl kommer nära någon och det börjar närma sig någon slags vardag, försvinner illusionen och ett trött osminkat ansikte syns som inte alls är intresserat av inställsamma skratt utan istället kräver egen feedback och bekräftelse. Då blir det med ens inte alls lika intressant längre. Detta får mig att känna mig falsk, jag gick från något värt att satsa på till en besvikelse… som tvättmedlet

Fast ju mer tankeverksamhet jag ägnar ämnet ju argare blir jag och kommer och tänka på en dikt av Edith Södegran jag läste på gymnasiet. 

ur “dagen svalnar…” fjärde versen.

Du sökte en blomma

och fann en frukt

Du sökte en källa

och fann ett hav

Du sökte en kvinna

och fann en själ-

            du är besviken.

OBSOBSOBSOBS inget personangrepp endast samlade erfarenheter! OCH har säkert gjort samma sak själv utan att vara riktigt medveten. när det väl kommer till kritan så har väl alla ett litet svinigt drag inom sig, självbevarelsedrift överlevnadstaktik?? eller ren svinighet.

Tempot på jobbet är högt för tillfället. då det är en planerad uppstart inom en snart framtid. Alla stressar med jobben och det blir mycket övertid. idag fick jag hoppa in extra som brandvakt på övertid. det var ett gäng som skulle utföra mätningar till vilka de behövdes kablar, dessa kablar dras genom en branddörr som pga av kablarna inte kan stängas ordentligt. när en branddörr inte kan stängas säger reglerna att det måste finnas en brandvakt. Jag! jag menar OM betonggolvet skulle få för sig att självantända. så där satt jag ensam iklädd neongul sparkdräkt på ett kallt betonggolv flera våningar under markplan och vaktade en öppen dörr i 3,5 h.

(beskrivningarna av min arbetsplats kan låta ganska vaga. vill inte att bloggen ska komma upp i fel sammanhang personer jag jobbat med har bloggat detaljerat och blivit tvingade att stänga bloggen och fått varningar kommer därför inte nämna värken namn, företag eller utrymmesbenämningar.    men ni vet ju var jag jobbar! )

lördag förmiddag. tvättid från 7-12 julstädning adventspyntning och det enda som finns på tv är tvshopps kopian tvins. har hunnit titta på hur fantastisk slimandfit är, ett ång “strykjärn” och nu är det nån helt fantastisk damsugare som klarar allt suga upp ett krossat glas mjölk och muttarar och skruvar den är helt fantastisk… jag hatar reklam. “wet dust cant fly” sorry får bara lite ryck på låååånga amerikanska reklam inslag.

nej nu väntar tvättstugan sen blir det julstädning och adventspynting för hela slanten! utan tv

nu har jag bestämt mig. eller jag… min kropp har bestämt sig, när den vaknade i morses med snor i hela hjärnan och svullen hals, att det finns ingen möjlighet att jag hinner ta igen mig och bygga mig till fystesterna den 4 december. surt. väldigt surt. gäller bara att inte slappna av i mellanspelet nu utan att träna regelbundet och hårt hela vägen fram till nästa fystestomgång. och inte sitta och tröstäta choklad en vardagkväll… jag sitter och tröstäter choklad i skrivandets stund.

trumfamfar!.. dagens ros går till……………………………… min cykelreparatör!

i fredags när jag skulle cykla hem från busshållplatsen upptäcker jag att bakdäcket på min cykel är söndersparkat och så skevt att jag inte ens kan leda cyklen hem. arg blir jag! så fruktansvärt onödigt. jag blir tvungen att lämna in cyklen för reparation vilket skulle gå på 800kr!! det är så att de svider plånboken.

idag när jag ska hämta ut cyklen frågar jag killen i affärn om han inte kan hjälpa mig med att även höja sadlen lite och det kan han. men när han börjar skruva i muttern som inte bara håller sadlen på plats utan även bakbromsarna upptäcker han att (kan inga korrekta termer) det som håller bromsvajern på plats är sönderslitet och det hade bara varit en tidsfråga innan bakbromsen gett sig helt. han byter ut detta mot nya delar. sen börjar han klämma på broms vajern och beslutar sig för att inte den heller duger och byter ut den mot en ny, sedan frågar han om jag störs av att bak och frambroms handtagen sitter på olika höjd och jag svarar “gör dom?” han fixar iallafall till det med. sen får jag cykla en sväng i butiken och godkänna. känns som en helt ny cykel och bakbromsarna tar så jag får wipflash! jag frågar lite nervöst vad han tar för det här då.. med tanke på att hjulet kostat 800. han svarar “30 kr för bromsvajern resten bjuder jag på” “tack” svarar jag och lämnar butiken med ett stort leende!

hej alla!

tänkte jag också skulle försöka mig på de här blogg fenomenet.

tio i fyra lördag/söndag natt ringer min mobil… T står det på displayen, jag svarar inte och hann tyvärr inte trycka bort honom. efter signalerna gått fram och han gett upp ser jag att det även kommit ett sms “är du vaken?” två minuter senare ringer han igen svarar inte denna gången heller. men kan inte förneka att jag blir lite nyfiken på vad han vill, men så kommer verkligheten ifatt mig och inser att det är faktiskt T som ringt… jag har låtiti mig luras tidigare, inte en gång till… tio i fyra. det är värre än kvart i två. vid tio i fyra han han hunnit försöka och misslyckas inte bara på krogen utan även i kön till både pizzerian, grillen och efterfesten…

Vad tar han mig för?

från det ena till det andra. jag jobbar på en ganska mansdominerad arbetsplats. kännde mig rätt stolt idag när vi för att komma åt med våra mätinstrument var tvungna att lossa en plåt. denna plåt satt fast med ett antal korta skruvar så när vi begav oss till verktygs hyllan letade jag fram en vanlig skruvmejsel medans mina manliga arbetskollegor skaffade fram den tyngsta och största skiftnycklen och en slägga. vem tror ni lyckades få bort plåten? 

vad är det som lockar så med stora tungaverktyg och maskiner som kan krossa och ha sönder andra saker?

en nära kompis till mig som råkar vara av manligt kön skulle sagt att det är så det är, och att jag som enkel kvinna inte förstår sig på en sådan fulländad manlig njutning… =) aja det är väl bara att acceptera och gå vidare lite gran som när datorn inte fungerar, det är ingen mening men att ens försöka förstå. men det är viktigt att samtidigt vara medveten om att jag som “enkel” kvinna faktiskt var den som tillslut fick loss plåten med hjälp av en “enkel” skruvmejsel. =)

Welcome to WordPress.com. This is your first post. Edit or delete it and start blogging!